Det är ingen hemlighet att de stora skivbolagen har en dubbelmoral när det gäller upphovsrätten. Å ena sidan försöker de sätta dem som driver BitTorrent platser i fängelse och förstöra livet för enskilda genom att kräva hundratusentals dollar i böter, och å andra sidan de säljer CD-skivor med musik som de inte har erhållit upphovsrättstillstånd för.

Tidigare har vi har läst om många tvister mellan konstnärer och bolag, där de sistnämnda inte är anklagade eller ens stämda för att använda låtar utan tillstånd. Bara för några månader sedan begärde Latinamerikas största artist, Alejandro Fernández genom en polisanmälan till ett Sony Music kontor att konfiskera över 6000 CD-skivor som bolaget vägrade att återlämna, och detta är bara toppen på isberget.

Bolagen har gjort till en vana att använda sånger från en rad olika artister för sammanställning av skivor utan att ha rättigheter till det. De använder helt enkelt inspelning och noterar det på ”i avvaktan lista” så att de kan ta itu med det senare. Detta har pågått sedan 1980-talet och sedan dess har listan över obetalda spår (eller brott mot upphovsrätten) vuxit till 300.000.

Trötta på bolagens piratkopiering har en grupp konstnärer lämnat in en grupptalan till rättegång i Kanada mot fyra stora skivbolag anslutna till CRIA, (den lokala motsvarigheten till RIAA). I oktober i förra året stämdes Warner Music,  Sony BMG Music, EMI Music och Universal Music för olaglig användning av tusentals låtar och ärendet pågår fortfarande.

Hur och varför detta flagranta brott mot upphovsrätten kan gå på i år efter år är ett mysterium, men bolagens dubbelmoral har tagits upp av sökandena också. ”Det skivbolagen gör förvärras av deras strikta och oförtrutna strategi av genomförandet utav deras upphovsrättsliga intresse mot konsumenterna”,  hävdar konstnärerna i sin begäran om skadestånd.

Åtalet pågår fortfarande, men redan har bolagen erkänt att de på grund av upphovsrätten är skyldiga minst 50 miljoner dollar för kränkning av rättigheterna till konstnärer, och denna siffra kan växa till så mycket som 6 miljarder.

Så vilka är pirater?

Källa på engelska

–Rabulisten

Anti-Counterfeiting Trade Agreement (ACTA) är avtal som på bred front berör upphovsrätten på skyddat material, innefattande allt från olaglig kopiering av fysiska produkter till piratkopiering av digitalt och intellektuellt material.

Avtalet håller nu på att förhandlas fram mellan USA och EU samt också andra länder som Japan, Australien och Kanada med flera. Vad som fångat kritikers ögon är att avtalet både är hemligt och innehåller en sektion gällande ”tvångmässiga åtgärder” mot upphovsrättsbrott som sker över internet.

Det visar sig nämligen att endast 42 jurister har tillträde till avtalets olika delar, som trots allt berör ett stort antal länder, skriver Ars Technica. Av dessa 42 jurister representerar 38 stycken företagsintressen, medan 4 jurister ingår som representanter för allmänhetens intressen. Samtliga har skrivit på löfte om sekretess gällande avtalets innehåll.

Bland de jurister som fått tillträde återfinns representanter från stora företag som Intel, Dell, Google, Ebay, Sony Pictures Entertainment, Time Warner, The Motion Picture Association of America (MPAA) och Coalition for Intellectual Property Rights.

Enligt Jamie Love på Knowledge Ecology International (KEI), finns det en fara att företagens egna intressen kommer att överväga i avtalets utforming, i synnerhet då förhandlingarna pågår utan någon riktig insyn eller extern granskning.

Enbart att få tillträde till listan på de jurister som deltar i processen krävde att KEI skickade in en begäran via Freedom of Information Act, då US Trade Federation försvarat namnlistans hemlighetshållande med hänvisning till nationens säkerhet.

Samtidigt är inte alla inblandade nödvändigtvis för en hårdare eller kraftfullare reglering mot upphovsrättsbrott över internet. Bill Patry, Googles juridiska representant, har till exempel nyligen publicerat en bok där han kritiserat mediaindustrin för sin gammalmodiga syn på en värld där tekniken medger nya möjligheter för kommersiell distribution av intellektuellt innehåll.

En av personerna på listan är dock juristen Steven Metalitz, representant för bland annat MPAA. Han gjorde sig enligt Ars Technica ett namn då han i en skrivelse till Copyright Office kommenterat att kunder inte har rätt att bli arga på företag som säljer drm-skyddad musik och sen går i konkurs.

Metalitz kommentar refererar till en händelse förra året, då Wal-Mart bestämde sig för att avveckla sin drm-skyddade musiktjänst, med följden att kunderna inte längre kunde nå företagets drm-servrar. Den påföljande kritiken fick företaget att temporärt återinföra servertjänsten.

ACTA-förhandlingarna kommer att fortsätta i början av november i Seoul, Sydkorea, ett av de länder som också är med i avtalets utformning. US Trade Federation, som deltar i processen kommer enligt egna ord då att ”verka för en provisionering som stärker regeringars förmåga att hantera den allvarliga frågan rörande internet-baserad piratverksamhet”.

Detta kära läsare, är dravel.