I en debatt artikel på expressen får vår statsminister en möjlighet att förklara sin syn på förd politik samt lite övrigt dravel.
Slående igenom hela artikeln är hans fortsatta arrogans. Han har mage att sifferleka om hur ett vårdbiträde har 1 500 kr lägre skatt efter alliansens genomförda politik, ingenstans står det dock att egen avgifterna har ökat med motsvarande belopp, ingenstans. Han fortsätter sedan att prata om de arbetslösas situation och säger med eftertryck att arbetslinjen ska byggas ut… arbetes linje? sedan alliansen tog makten så har det enbart skapats jobb inom ett område, jobb coacher! en helt ny yrkes grupp har tillkommit (statligt finansierat, värt att tillägga), vars främsta syfte verkar vara att erbjuda de arbetsökande hypnos kurser samt att de deltagande personerna ska rita av varann i form av djur.
De sjukast situation belyses inte alls, i Reinfeldts Sverige finns nämligen inte någon sjukdom. Att det finns någon som är rullstolsbunden, blind och behöver tjugo timmar dialys varje vecka existerar inte i Reinfeldts Sverige, att en dam med syndrom som förändrar och försämrar hennes fysiska förmåga att överhuvudtaget röra sig finns inte i Reinfeldts Sverige. Arbetslinjen gäller, i Sverige finns inget utanförskap. I Sverige finns enbart jobb satsning.
Även dom mest radikala personerna måste ju inse att detta är inte värdigt ett land med sådana oerhörda resurser som vi i Sverige faktiskt har.
Sen pratar statsministern skola, här låter han Jan Björklund i lugn och ro omvandla vårat skolväsende till fångläger, inte en bokstav i protest att barn ska bli tvångs bestraffade via betyg-system.
Vi har sedan en minister som uttalar sig om SJ ”folk kanske får fira jul någon annan dag” samt när det bästa förslag som framlagts ang. SJ’s kollaps (av en moderat dessutom) blir direkt ratat av nämnda minister.
Vidare orrerar karln om att det minsann inte var värre förr, Jag tillhör samma generation som statsministern, har han glömt heta linjen? har han glömt kravallerna i kungsträdgården? har han glömt alla dessa skinskallar som for omkring på tunnelbanorna och gav oskyldiga människor danska skallar?
Till sist har vår statsminister inte ens mod nog att stå upp mot SD, ett parti som i grund och botten går emot allt vad som är svenskt. Sverige har som nation alltid varit öppet för influenser, visst vi har valt våra egna lösningar, men vi som nation har alltid varit öppna. Tragiskt att vår statsminister inte är av samma åsikt, utan låter ett främlingsfientligt parti ställa dagordningen.
I fall du som läsare inte inser dravlet i detta, delge gärna dina argument.
/Rabulisten